Astrid Lindgren och världen

Astrid Lindgrens författarskap är välkänt över snart sagt hela världen. Ingen svensk författare har blivit översatt till så många språk som Astrid Lindgren och den totala försäljningen av hennes böcker beräknas i nuläget till ungefär 150 miljoner exemplar!

Det globala i hennes konstnärskap blir tydligt när man studerar listorna över alla utgivningar. Exempelvis är en berättelse som Barnens Dag i Bullerbyn utgiven på både vietnamesiska, engelska, isländska, japanska, frisiska, polska och franska.

I Vietnam publicerades just den boken i Hanoi år 1984 – alltså nio år efter vietnamkrigets slut – och nog är det en hisnande tanke att barn i en helt annan kultur kan fascineras av och uppleva de småländska Bullerby-barnens påhitt och lekar!

Astrid Lindgrens globala genomslag är utan motstycke och fortfarande kommer nya utländska utgåvor av hennes böcker, trots att det gått drygt sex år sedan hon gick bort och snart trettio år sedan hennes sista stora berättelse, Ronja Rövardotter.

Livets stora frågor

Förklaringen till Astrid Lindgrens världsomspännande framgångar finns förstås att söka i hennes författarskap.

Astrid har sagt att hon skriver för ”barnet i sig själv”.
Däremot har hon aldrig skrivit för att behaga vuxna kritiker eller bli erkänd (det blev hon ju snart nog ändå), utan hon har helt enkelt bevarat minnen och känslor från sin egen barndom och förmedlat dessa vidare till andra läsare, genom sin unika förmåga att gestalta. Framförallt har hon skrivit för barn ”som skapar mirakler medan de läser”, som hon själv uttryckt det.

Astrid Lindgren har gestaltat livets stora frågor kring rätt och orätt, liv och död, ensamhet och gemenskap samt krig och fred. Hon har gjort det med en självklarhet, ett konsekvent konstnärskap och utan att någonsin överge barnets perspektiv, oavsett hemvist och ursprung. De teman hon behandlar är aktuella i alla tider och i alla länder.

Ändå har genomslaget förstås varit olika i skilda länder och kulturer. I Ryssland har det till exempel under lång tid funnits en extra stark fascination över Karlsson på taket, vilket överskuggat Astrid Lindgrens övriga produktion. I Kina är det just nu Pippi Långstrump som drar fram på de stora scenerna, medan i stort sett alla Astrid Lindgrens böcker är framgångsrika i Tyskland. För att nu ta några exempel.

Genombrott i Tyskland

Två år efter debuten med Britt-Mari lättar sitt hjärta började Astrid Lindgren arbeta som barnbokschef på Rabén & Sjögren, det förlag som ger ut hennes böcker i Sverige. Under alla år hon arbetade där hade hon själv hand om försäljningen av sina rättigheter till utlandet, ett arbete som med tiden blev mer och mer omfattande.

1945 kom Pippi Långstrump ut i Sverige och redan året därpå kunde Astrid Lindgren glädjas åt att boken blev utgiven även i Norge, Danmark och Finland. 1947 var det dags för Britt-Mari lättar sitt hjärta att ges ut i Skandinavien, liksom Mästerdetektiven Blomkvist. Inom loppet av två år var Astrid Lindgren alltså en författare som lästes i hela Norden.

Det stora genombrottet i utlandet kom 1949, då en tysk förläggare tog kontakt med Rabén & Sjögren. Astrid Lindgren beskrev honom långt senare som ”den brunögde, milt leende Friedrich Oetinger i sin något luggslitna överrock”. Trots att fem tyska förlag redan tackat nej till att ge ut Pippi Långstrump vågade Friedrich Oetinger satsa på boken och resten är tysk förlagshistoria!

Idag ger Verlag Friedrich Oetinger ut allt som Astrid Lindgren har skrivit och förlaget arbetar mycket aktivt med böckerna. Troligen är det en av förklaringarna till den oerhört starka ställning som Astrid Lindgren fortfarande har i den tyska nationen; hennes berättelser är minst lika älskade av det tyska folket som av det svenska.

Pippi och Karlsson

Den mest världsberömda karaktären av alla är förstås Pippi Långstrump.

Böckerna om Pippi är översatta till 65 språk (år 2014). Därefter följer Bröderna Lejonhjärta, 46, Emil i Lönneberga, 44, Bullerby-böckerna, 39, och Ronja Rövardotter,39*.

Pippi Longstocking erövrade USA-marknaden redan 1949, då Astrid Lindgrens väninna, bibliotekarien Elsa Olenius, förmedlade kontakten med förlaget Viking Press. Än idag trycker förlaget nya upplagor av Pippi-böckerna – den senaste kom 2007, med en nyöversättning och nya illustrationer både i USA och England.

Den engelska tidningen The Daily Telegraph skrev, apropå Pippi Långstrump, att hon är en svensk ”super hero” som ”skulle kunna göra köttfärs av Voldemort. Och inte bara det, eftersom hon är så generös och förlåtande skulle hon sätta ner Harry Potters mäktigaste fiende och ge honom pepparkakor efteråt”. Så stark är alltså Pippi, att hon rår på en av de starkaste figurerna i den engelska barnboksvärlden.

Men det är inte bara de mest välkända av Astrid Lindgrens verk som kommer ut i nyutgåvor i andra länder. År 2008 lanserades exempelvis i Sydkorea de tre femtiotalsverken Kati i Amerika, Kati i Paris och Kati i Italien, med nya och inte alls särskilt ”astridlindgrenska” omslag.

De tre böckerna om Karlsson på taket har nått sina största utländska framgångar i Ryssland och det forna Sovjetunionen. 1973 kom en samlingsvolym med alla tre berättelserna ut på förlaget Detskaja Literatura i Moskva i en upplaga på över 100 000 exemplar, vilket bara det är ett exempel på den enorma genomslagskraft som Karlsson har i Ryssland. Till böckerna ska också läggas otaliga dramatiseringar, för att nu inte tala om de mängder av piratutgåvor som gavs ut i det forna Sovjet.

Så välkänd var Karlsson i Ryssland att den svenske statsministern Ingvar Carlsson vid ett statsbesök fick höra att ”han var fel Karlsson”.

Den ryska översättningen (av L.Z. Longina) visar på de problem som på flera håll har uppstått när det gäller överföringen av Astrid Lindgrens böcker till nya språk. Det kan både handla om de speciella och unika ord som Astrid använder (Karlsson både ”filurar” och ”tirriterar” ibland) och som inte har givna översättningar. Ofta blir då konsekvensen att översättaren förklarar lustigheterna, snarare än att översätta dem. **

Bilden världen över

På många håll i världen har Astrid Lindgrens böcker publicerats med samma illustratörer som i originalutgåvorna.

Men trots att vi i Sverige uppfattar samarbetet mellan Astrid Lindgren och hennes främsta illustratörer Ingrid Vang Nyman, Ilon Wikland och Björn Berg som ovanligt fruktbart och betydelsefullt, så har man på många andra håll i världen låtit inhemska illustratörer gestalta figurerna.

Bokförlagen i det forna Östeuropa valde ofta bort de svenska illustratörerna och lät skapa egna bilder. Samma sak skedde i stora länder som Spanien och Frankrike. I de tyska utgivningarna av Pippi Långstrump har Oetinger Verlag arbetat med tre illustratörer: Walter Scharnweber, Rolf Rettich och på senare tid även Katrin Engelking. I det forna Östtyskland gjorde Cornelia Ellinger egna illustrationer av Pippi för Der Kinderbuchverlag Berlin.

Skälet till att illustrationerna bytts ut har varierat. Ibland beror det på att vissa förlag av princip alltid skapar nya illustrationer till översättningar, ibland finns det ekonomiska skäl och ibland hänvisar man till kulturella och konstnärliga skäl.

I vår tid förses utgåvorna emellanåt med ett mer aktuellt illustratörsmanér – exempel på det är Lauren Childs kollage i den engelska nyutgåvan av Pippi Longstocking, samt den sydkoreanska mangainspirerade omslagsbilden på nyutgåvan av Mästerdetektiven Kalle Blomkvist.

Astrid och världen

Astrid Lindgren själv intresserade sig tidigt för omvärlden. Även om hon som person var djupt rotad i den småländska jorden och i Vimmerby, så var hon redan tidigt i ungdomsåren nyfiken på världen och människorna utanför den lilla småstaden. Man kan förmoda att första världskriget, som bröt ut 1914 – samma år som Astrid började skolan – var ett återkommande samtalsämne bland de vuxna i hennes omgivning.

Den unga Astrid Ericsson var snabb att ta in nya impulser från utlandet. Hon var en av de första flickorna i Vimmerby som vågade klippa shinglat hår efter senaste mode, det vill säga pojkaktigt kort i nacken. Hon gick gärna på bio och såg den tidens utländska (läs: amerikanska) stumfilmer samt dansade gärna till den nya svarta jazzen.

Under andra världskriget samlade hon klipp och egna anteckningar om utvecklingen i världen och blev anställd på underrättelsetjänsten. Hennes medkänsla med krigets offer och avskyn för Hitler utvecklades under denna tid.

Hennes nyfikenhet på världen utanför Sverige fick utlopp när hon några år efter krigsslutet reste till USA på en reportageresa för Damernas Värld. Hennes skildring av förtrycket av de svarta i USA är skarp och mycket kritisk (Kati i Amerika) och är ett tydligt exempel på att Astrid Lindgren alltid känt empati med människor som har det svårt, oavsett var i världen de finns.

I en mening var Astrid Lindgren internationalist och kanske är det också en av förklaringarna till att hennes böcker läses över hela världen.

Samma år som hon fyllde nittio år utsågs hon till Årets svensk i världen, av föreningen Svenskar i världen. Helt följdriktigt, eftersom få svenskar varit så älskade över hela jordklotet.

_______________________________________________________

Hänvisningar * Kerstin Kvint 2002 ** Se Staffan Skotts genomgång i En bok om Astrid Lindgren, Rabén & Sjögren 1977)