Föräldrarna

Familjen och uppväxten var en viktig inspirationskälla för Astrid. Och då kanske speciellt hennes föräldrar, Samuel August Ericsson (1875 – 1969) och Hanna Jonsson (1879 – 1961). De gifte sig 1905 och två år senare föddes Astrid. Berättelsen om föräldrarna kan man läsa i Astrid Lindgrens bok Samuel August från Sevedstorp och Hanna i Hult, av svenska folket vald till årtusendets kärlekshistoria 1999.

Föräldrarna

Samuel August och Hanna är kärleksfulla föräldrar som ger sina fyra barn två viktiga förutsättningar för en lycklig barndom – trygghet och frihet.

Föräldrarna

Tre generationer bönder från Näs, Astrids pappa Samuel August, hennes farfar Samuel och i hans knä hennes bror Gunnar. Farfar Samuel var förebilden för ”världens snällaste farfar” i böckerna om Bullerbyn. Dessutom var hennes bror Gunnar förebilden för Lisas storebror Lasse i samma böcker.

Föräldrarna

Samuel August övertalar sina föräldrar att söka prästgårdsarrendet Näs i Vimmerby. Med åren blir Samuel August en ansedd bonde och kommunal förtroendeman – precis som Emil i Lönneberga.

Föräldrarna

Hanna Jonsson skriver tidigt dikter och vill gärna bli lärarinna, men hon går bara sex år i folkskola. Istället för att välja läraryrket axlar hon rollen både som lantbrukarhustru på en av Kalmar läns största gårdar och kärleksfull mor till fyra barn.

Uppväxten

Barndomsåren på gården Näs i början av förra seklet var en lycklig tid för Astrid. Föräldrarna var inte så noga med missade måltider eller nersmutsade kläder. Leken, kamraterna och naturen var viktiga delar av uppväxten men också läsning och böcker. Själv säger Astrid om uppväxten: ”Vi lekte och lekte så det är underligt att vi inte lekte ihjäl oss.” Bilden visar syskonen Stina, Gunnar och Astrid.

Uppväxten

Det första fotografiet av Astrid och hennes bror Gunnar.

Uppväxten

Astrid och Gunnar tillsammans med lekkamraterna Edit och Anne-Marie

Uppväxten

Terminsbetyg från Vimmerby Folkskola

Uppväxten

Astrid räcker upp handen under en tysklektion i Vimmerby Samrealskola

Barndomshemmet

1895 tog Astrids farföräldrar över prästgårdsarrendet i Näs och flyttade in i det röda huset med vita knutar. Det var här Astrid växte upp. Samuel August övertog arrendet efter sin far och drev det i nästan ett halvt sekel tills sonen Gunnar i sin tur tog över ansvaret. I samband med att jordbruket lades ner 1965 såldes djur och utrustning på auktion. Astrid och Gunnar köpte fastigheterna och marken närmast husen.

Barndomshemmet

Storfamiljen samlad på Näs 1915, Samuel August, Hanna, barnen samt drängar och pigor.

Barndomshemmet

1971 beslutar Vimmerby kommun att låta brandkåren bränna ner den ladugård som Samuel August lät bygga på 20-talet. Ladugården var med sina 105 meter ”längst i Norra Kalmar län".

Barndomshemmet

Kammaren på Näs. I sängen vid fönstret föddes Astrid. Och i det här rummet lekte syskonen ”inte stöta golvet”, precis som Pippi Långstrump.

Ungdomsåren

Barndomen minns Astrid som lycklig, men minnena från tonåren var trots en stor vänkrets inte lika ljusa. ”Tonåren var som ett tillstånd bara, tonlöst och livlöst, jag var ofta melankolisk. Sen tyckte jag som de flesta tonåringar att jag var så ful, och aldrig var jag förälskad heller.” 1923 konfirmeras Astrid av kyrkoherde Höglander i Vimmerby. Till Stockholm flyttar hon 1926 och utbildar sig till stenograf och maskinskriverska.

Ungdomsåren

På konfirmationskortet syns Astrid i bakre raden, tredje från vänster.

Ungdomsåren

1924 när bästa väninnan Anne-Marie, eller Madicken som hon kallades, fyllde sjutton år uppvaktas hon av sina väninnor utklädda till unga kavaljerer. Astrid syns längst till höger på bilden.

Ungdomsåren

Hösten 1926 har Astrid flyttat till ett hyresrum på Östermalm. Här syns hon tillsammans med väninnan Saga på Nybrokajen i Stockholm.

Ungdomsåren

Nöjeslivet i Stockholm är dyrt för en kontorsflicka på 20-talet. Men kamraterna ordnar då och då fester, som den här maskeraden där Astrid syns i hatt längst fram.

Första jobbet

Redan som 13-åring får Astrid sin uppsats På vår gård publicerad i Vimmerby Tidning. Och 1924 behöver chefredaktör Reinhold Blomberg en volontär till tidningen och frågar Samuel August om Astrid är intresserad. Hon börjar med att skriva notiser och teaterrecensioner. Hon sköter också korrekturläsning, svarar i telefon, springer ärenden och skapar annonstexter och dödsrunor. Efter bara en kort tid får hon även förtroendet att författa reportage för tidningen.

Första jobbet

Vimmerby Tidning har sin redaktion på Storgatan mitt i Vimmerby.

Första jobbet

Astrids längsta reportage i Vimmerby Tidning blir resebreven På luffen. Under tio dagar fotvandrar hon och fem kamrater trettio mil genom norra Småland och Östergötland. De avslutar resan med en taxifärd. På bilden syns Astrid som nummer tre från vänster i bilen.

Första jobbet

Chefredaktör Reinhold Blomberg ger Astrid fina vitsord i rekommendationsbrevet som skrivs när hon slutar vid tidningen.

Lars, första barnet

1926 föder Astrid sitt första barn, Lars. Hon vill inte bilda familj med hans far, en trettio år äldre man, utan lämnar Vimmerby och föder sitt barn i Köpenhamn på det enda sjukhus i Norden där man kan göra det utan att uppge faderns namn. Lars bor i fosterhem de tre första åren, medan Astrid är tvungen att försörja sig i Stockholm. 1930 kommer Lars hem till morföräldrarna på Näs där han bor i ett år innan Astrid kan ta hem honom till Stockholm. Lars blir så småningom ingenjör, skaffar familj och får tre barn, två söner och en dotter.

Lars, första barnet

Under sina första tre år bor Lars hos en familj i Köpenhamn. Astrid reser till Köpenhamn (det tar 14 timmar) så ofta hon kan. 1930 tar hon hem Lars till Sverige för gott.

Lars, första barnet

Under sina första tre år bor Lars hos en familj i Köpenhamn. Astrid reser till Köpenhamn (det tar 14 timmar) så ofta hon kan. 1930 tar hon hem Lars till Sverige för gott.

Lars, första barnet

Lars bor ofta på Näs under sina första år i Sverige. När han kommer till Vimmerby talar han danska, men på bara några månader har småländskan tagit över helt

Lars, första barnet

Lars bor ofta på Näs under sina första år i Sverige. När han kommer till Vimmerby talar han danska, men på bara några månader har småländskan tagit över helt

Lars, första barnet

Våren 1947 kan Astrid gratulera sin son till studenten. Här ser vi dem hemma på Dalagatan.

Sture, maken

1928 arbetar Astrid som sekreterare på Kungliga Automobilklubben, där hon träffar sin blivande man, kontorschefen Sture Lindgren. De gifter sig i Vimmerby och flyttar efter bröllopet in i en lägenhet på Vulcanusgatan, inte långt från det hyresrum som Astrid hyrt under flera år. Astrid blir hemmafru och njuter av att kunna leka med Lasse varenda dag. Sture dör 1952 av en invärtes blödning, endast 53 år gammal. Astrid gifter aldrig om sig.

Sture, maken

Böcker är givetvis ett gemensamt intresse.

Sture, maken

Bröllopet hålls på nedervåningen av det nya huset på Näs, påskaftonen 1931.

Sture, maken

Genom Stures arbete som chef först på KAK och senare som VD på Motormännens Riksförbund, får han och Astrid resa mycket. Här ses de på middag med Karl-Erik Hedner, Motormännens jurist, och hans fru Brita.

Sture, maken

Astrid som sekreterare vid KAKs internationella Grand Prix-lopp i Skåne 1933.

Karin, dottern

Den 21 maj 1934 föds Karin, Astrids och Stures dotter och Astrid får fullt upp med två barn hemma. Det är Karin som i stundens ingivelse hittar på namnet Pippi Långstrump när hon är sjuk och tjatar om att mamma Astrid ska berätta en saga.

Karin, dottern

Dagarna när Karin är liten tillbringas ofta i Vasaparken. Här möter Astrid för första gången Alli Viridén som har en dotter (Margareta) i samma ålder som Karin. Alli och Astrid blir vänner för livet.

Karin, dottern

Somrarna tillbringas ute på Furusund med sol och bad.

Karin, dottern

Karin bor hemma tills hon gifter sig 1958 med Carl Olof Nyman, men den nära kontakten mellan mamma och dotter bryts aldrig. Karin och Carl Olof får fyra barn, tre pojkar och en flicka.

Karin, dottern

Karin bor hemma tills hon gifter sig 1958 med Carl Olof Nyman, men den nära kontakten mellan mamma och dotter bryts aldrig. Karin och Carl Olof får fyra barn, tre pojkar och en flicka.

Pippi Långstrump

När Astrids dotter Karin är liten berättar Astrid ofta om en flicka som heter Pippi Långstrump. Och när Karin ska fylla tio 1944 får Astrid för sig att hon ska skriva ner alla historierna om Pippi. Hon gör det och samtidigt som hon ger originalet till Karin i present skickar hon en kopia till Bonniers. Manuskriptet refuseras dock, men nu har Astrid upptäckt hur roligt det är att skriva böcker. Hon skriver raskt en ny berättelse, Britt-Mari lättar sitt hjärta, med vilken hon vinner andra pris i Rabén och Sjögrens flickbokstävling. Förlaget ger ut både Britt-Mari lättar sitt hjärta 1944, och Pippi Långstrump 1945

Pippi Långstrump

I Sverige är Ingrid Vang Nymans illustrationer synonyma med Pippi Långstrump.

Pippi Långstrump

I andra länder har Pippi fått andra utseenden, men alla utgår de ifrån Astrid Lindgrens ursprungsidé om en flicka med rött hår och flätor.

Pippi Långstrump

Här ser vi det ursprungliga manuset till Pippi Långstrump som dottern Karin fick när hon fyllde tio år. Här syns även Astrids egen teckning av Pippi.

Pippi Långstrump

Sonja Melin var skolkamrat med Karin, och hennes utseende och vilda uppträdande på ett barnkalas var en viktig inspirationskälla till hur Astrid föreställde sig hur att Pippi Långstrump såg ut.

Astrid, yrkeskvinnan

1946 börjar Astrid arbeta som barnboksredaktör och hon blir senare chef för barnboksutgivningen på förlaget Rabén & Sjögren, en anställning hon behöll ända fram till 1970. För att hinna med livet som mamma, hustru, redaktör och produktiv författare, skriver hon sina berättelser tidigt om morgnarna med stenografi liggandes i sängen för att senare på eftermiddagen gå till förlaget på Tegnérgatan. På bilden syns Astrid tillsammans med Hans Rabén på dennes 60-årsdag.

Astrid, yrkeskvinnan

Tillsammans med kollegan Marianne Eriksson utanför förlaget i mitten av åttiotalet.

Astrid, yrkeskvinnan

De första versionerna av ett manus skrev Astrid alltid med stenografi, liggandes i sängen.

Astrid, yrkeskvinnan

Här vid skrivmaskinen, med Vasaparken utanför fönstret, skrev Astrid rent sina manus.

Astrid, yrkeskvinnan

Skrivmaskinen och glasögonen på skrivbordet.

Astrid, yrkeskvinnan

1955 tar Astrid körkort och kan själv köra bilen mellan hemmet på Dalagatan och sommarhuset i Furusund. Hon gör sin uppkörning två dagar innan julafton och skämtar med inspektören om att han inte kan neka henne ”När det är julafton i övermorgon” – och det gör han inte heller.

Alla vi barn i Bullerbyn

1946 skrev Astrid boken Alla vi barn i Bullerbyn. Astrid själv säger att hon tog det yttre från Sevedstorp där pappa Samuel August växte upp, men det som hände i böckerna var från livet på Näs. Astrid säger också ”Jag var väl själv ett Bullerbybarn, det får man nog säga. Naturligtvis inte helt och hållet som det står i böckerna – för författare ljuger ju lite också för annars skulle det inte gå – men vi hade ett kollektiv av barn som lekte så in i Norden."

Alla vi barn i Bullerbyn

Gården Sevedstorp där Samuel August växte upp är den yttre förebilden för Bullerbyn. Där spelades Lasse Hallströms film om Bullerbybarnen in. Byn besöks varje år av tusentals människor.

Alla vi barn i Bullerbyn

Astrid på besök i Sevedstorp.

Alla vi barn i Bullerbyn

Förebilden för farfar i böckerna är Astrids egen farfar. Här sitter han under körsbärsträdet, i illustrationen av Ingrid Vang Nyman.

Alla vi barn i Bullerbyn

Bullerbybarnen tecknade av Ingrid Vang Nyman.

Världsresenär

Astrid gör många resor utomlands. Ibland tillsammans med sin man, ibland självständigt på reportageresor eller ihop med Anna Riwkin i samband med gemensamma bokprojekt. Till Amerika reser hon med flyg redan 1948, något som var exotiskt på den tiden eftersom det var vanligare att fara med Svenska Amerikalinjens fartyg.

Världsresenär

I Chicago 1948 på uppdrag av Damernas Värld. Resan resulterade i en lång reportageserie som sedan också blev en bok, Kati i Amerika. I boken låter hon Kati utbrista: ”Jag stod vid fönstret i vårt hotellrum och det rös i mig av upphetsning".

Världsresenär

I Chicago 1948 på uppdrag av Damernas Värld. Resan resulterade i en lång reportageserie som sedan också blev en bok, Kati i Amerika. I boken låter hon Kati utbrista: ”Jag stod vid fönstret i vårt hotellrum och det rös i mig av upphetsning.”

Världsresenär

Förevigad av Anna Riwkin i Holland tillsammans med Charles Behrens, tecknare och produktionsekonom.

Världsresenär

Astrid tillsammans med flickorna i boken Randi bor i Norge.

Världsresenär

Här i Milano i samband med en av Stures många affärsresor utomlands.

Min, min Mio

Astrid Lindgren har mest skrivit andra sorters berättelser, men Mio, min Mio som kom ut 1954 är en klassisk saga. Historien om Bo Vilhelm Olsson publicerades först i en kortare version avsedd för en tidning. Inspirationen kom från en promenad i Tegnérlunden där hon såg en liten pojke sitta på en parkbänk. Fantasin sattes igång och fram växte sagan om Mio. Från början var det inte meningen att det skulle bli mer än det där första kapitlet, men efter flera år började Astrid fundera och undra hur det gått för den lille pojken och skrev en hel bok om honom

Min, min Mio

Astrid promenerade ofta i sitt älskade Vasastan. En dag såg hon en ensam pojke på en bänk i Tegnérlunden. Den bilden satte fart på fantasin och blev det första fröet till Mio, min Mio.

Min, min Mio

1953 besökte en ung illustratör förlaget Rabén & Sjögren för att fråga om de hade något illustrationsuppdrag. Ilon Wikland fick träffa Astrid Lindgren och visade upp sina provbilder. Astrid tänkte att ”det var en flicka som kunde rita sagor” och så fick hon uppdraget att göra bilderna till Mio, min Mio. Sedan dess har Ilon illustrerat många av Astrids böcker.

Min, min Mio

Boken innehåller verkligen kontraster, där vi får uppleva ljusa och lyckliga stunder, men också mörker och ondska. Något som Ilon Wikland fångar på ett fint sätt i bokens illustrationer.

Min, min Mio

Boken innehåller verkligen kontraster, där vi får uppleva ljusa och lyckliga stunder, men också mörker och ondska. Något som Ilon Wikland fångar på ett fint sätt i bokens illustrationer.

Emil i Lönneberga

Med boken Emil i Lönneberga återvänder Astrid till sin fars och sin egen barndoms Småland. Och Emil var en av både Astrids och hennes fars favoritfigurer. Hon sa själv att ”Emil, vet du, det är precis min barndoms Småland, och ... den figuren tycker jag så mycket om så när jag skrev de sista raderna om honom då grät jag.”

Emil i Lönneberga

Miljön som beskrivs i böckerna om Emil är inspirerad av Astrids uppväxt på Näs. Här syns Linas kökssoffa i illustratören Björn Bergs tappning.

Emil i Lönneberga

Här syns Linas kökssoffa på ett nytaget fotografi av köket där Astrid växte upp.

Emil i Lönneberga

Astrid i köket på Näs.

Emil i Lönneberga

Orten Katthult är påhittad av Astrid Lindgren, men Vimmerby och Mariannelund som Emil besöker i böckerna finns i verkligheten.

Emil i Lönneberga

Precis som Emil i Lönneberga växte Astrid upp i en stor familj med pigor och drängar.

Vi på Saltkråkan

Efter att under 30 år ha tillbringat alla sina somrar i Furusund i Stockholms norra skärgård var Astrid Lindgren redo att skriva om det livet. 1963 producerades Vi på Saltkråkan, det första som Astrid Lindgren skrev speciellt för tv. Medverkande söktes via Aktuellt i tv och mindre än ett år senare var hela den första serien färdig att visas.

Vi på Saltkråkan

Vid provfilmningarna var det först tänkt att Kristina Jämtmark skulle spela rollen som Tjorven, men efter att filmteamet hade träffat Maria Johansson valde de henne. Alla var ändå så förtjusta i Kristina Jämtmark att Astrid snabbt skrev till rollen som Stina speciellt för henne. På de här bilderna ser vi Maria och Kristina tillsammans med Stephen Lindholm, som spelar Pelle i serien, på besök hos Astrid på sommarstället i Furusund.

Vi på Saltkråkan

Vid provfilmningarna var det först tänkt att Kristina Jämtmark skulle spela rollen som Tjorven, men efter att filmteamet hade träffat Maria Johansson valde de henne. Alla var ändå så förtjusta i Kristina Jämtmark att Astrid snabbt skrev till rollen som Stina speciellt för henne. På de här bilderna ser vi Maria och Kristina tillsammans med Stephen Lindholm, som spelar Pelle i serien, på besök hos Astrid på sommarstället i Furusund.

Vi på Saltkråkan

Astrid tillbringade mycket tid på plats vid inspelningarna när filmerna om Saltkråkan gjordes.

Vi på Saltkråkan

Saltkråkan var Astrids och Olle Hellboms (till höger på bilden) fjärde projekt ihop. Deras långa samarbete sträckte sig under två decennier och tillsammans gjorde de sjutton filmer och tv-serier.

Vi på Saltkråkan

Här ser vi Astrid tillsammans med några av skådespelarna vid premiären av Tjorven och Mysak.

Filmerna om Pippi Långstrump

När Pippi Långstrump skulle filmas för TV 1968 var det Olle Hellbom som regisserade. Ledmotivet, sången Här kommer Pippi Långstrump, skrevs av Jan Johansson som bland annat hade inspirerats av Ghanas polisorkester. Åtta tusen flickor sökte rollen som Pippi, ett uppdrag som slutligen gick till Inger Nilsson från Kisa. Astrid besökte filminspelningen vid flera tillfällen, men oftast hade hon ”bakjour” och kunde snabbt ställa upp via telefon om en ny replik behövdes, eller om en hel scen skulle skrivas till eller om.

Filmerna om Pippi Långstrump

Olle Hellbom förstod att han hade hittat sin Pippi Långstrump så snart Inger Nilsson klev innanför dörren vid den sista provfilmningen. ”Alla de andra bara klädde ut sig till Pippi, men just Inger hade något mer, hon hade något av Pippi i sig.”

Filmerna om Pippi Långstrump

Många av scenerna i filmen spelades in i Visby på Gotland. I böckerna har Pippi en blå klänning, men det fungerade inte på film eftersom många av filmens effekter spelades in mot blå bakgrund – och då hade Pippis klänning helt enkelt försvunnit om den varit blå.

Filmerna om Pippi Långstrump

Många av scenerna i filmen spelades in i Visby på Gotland. I böckerna har Pippi en blå klänning, men det fungerade inte på film eftersom många av filmens effekter spelades in mot blå bakgrund – och då hade Pippis klänning helt enkelt försvunnit om den varit blå.

Filmerna om Pippi Långstrump

Många av scenerna i filmen spelades in i Visby på Gotland. I böckerna har Pippi en blå klänning, men det fungerade inte på film eftersom många av filmens effekter spelades in mot blå bakgrund – och då hade Pippis klänning helt enkelt försvunnit om den varit blå.

Filmen om Emil i Lönneberga

1970 stod det klart att böckerna om Emil skulle bli film. När den första filmen hade premiär var dock kritiken sval, ändå har både bio- och tv-publiken älskat filmerna. Det är den första Astrid Lindgrenfilm där Allan Edwall medverkar. Han är sedan med i nästan alla filmer av radarparet Lindgren-Hellbom. Till inspelningsplats för filmen valdes en liten gård i Gibberyd, inte långt från Vimmerby, idag är det en av Sveriges mest besökta bondgårdar med hundratusen turister varje sommar.

Filmen om Emil i Lönneberga

När Ida skulle hissas upp i flaggstången, vägrade hon tvärt. Inte förrän filmteamet blidkade henne genom att kasta boll, lät hon sig hissas upp – en liten bit. Så fortsatte det, bollkastning, hissning, bollkastning, hissning, tills hon var tre meter upp i luften, vilket var tillräckligt högt för att de skulle kunna filma henne.

Filmen om Emil i Lönneberga

Flera tusen pojkar sökte rollen som Emil i Lönneberga. Här syns kortet som filmteamet hade för att minnas Janne Ohlsson när de arbetade med rollbesättningen av filmen.

Filmen om Emil i Lönneberga

Astrid Lindgren tillsammans med delar av filmteamet på premiären. Filmerna om Emil hade alltid världspremiär på biografen Grand i Vimmerby.

Filmen om Emil i Lönneberga

När vi ser Astrid Lindgren svepa förbi på Vimmerby marknad i filmen Emil i Lönneberga är det enda gången hon staterar i en film.

Filmen om Bröderna Lejonhjärta

Filmatiseringen av Bröderna Lejonhjärta blev Astrid Lindgrens och Olle Hellboms sista stora projekt tillsammans. Filmen är också den enda av deras verk som fick en 11-årsgräns för visning på biografer. Både allmänheten och kulturetablissemanget protesterade vilt och den dåvarande utbildningsministern Jan-Erik Wikström la sig i debatten. Hans arbete ledde till slut fram till att en 7-årsgräns för film infördes: Lex Lejonhjärta.

Filmen om Bröderna Lejonhjärta

Bild från premiären av filmen i Berlin 1977.

Filmen om Bröderna Lejonhjärta

Jonatan spelas i filmen av Staffan Götestam, som senare har gjort flera uppsättningar av Astrid Lindgrens verk för scenen. Skorpan spelas av Lars Söderdahl som också spelade Lillebror i filmerna om Karlsson på taket. Här syns de vid filmens premiär i Moskva.

Opinionsbildaren

Astrid Lindgren tog ofta ställning i de samhällsfrågor som gällde behandlingen av barn, djur och flyktingar, men hennes genombrott i samhällsdebatten kom när hon skrev sin saga Pomperipossa i Monismanien 1976. Två år senare fick hon de tyska bokhandlarnas fredspris och hennes tacktal vid prisutdelningen blev startskottet för en internationell debatt om aga i barnuppfostran. Ännu en lag tillkom efter en kampanj av Astrid Lindgren och veterinären Kristina Forslund - den nya djurskyddslagen 1988.

Opinionsbildaren

Gunnar Sträng läser sagan om Pomperipossa i Monismanien. Själv socialdemokrat protesterade Astrid mot en socialdemokratisk regering som införde en lag om en marginalskatt på över 100 procent för vissa egenföretagare. För hennes personliga del hade det inneburit att hon det året skulle betala hela sin inkomst + 200 kr i skatt. Debatten som följde ledde till att lagen ändrades.

Opinionsbildaren

Astrid tog avstånd från allt våld. Här förevigad i samband med en artikel med rubriken Sluta skinheadsa.

Opinionsbildaren

Astrid Lindgren när hon ska ta emot de tyska bokhandlarnas fredspris. I sitt tacktal provocerade hon många som lyssnade genom att dra paralleller mellan krig och aga i barnuppfostran. Som en följd av debatten blev Sverige första land i världen att införa en lag som förbjuder aga av barn.

Ronja Rövardotter

1981 kommer boken om Ronja Rövardotter ut, Astrid är 74 år och det blir den sista stora berättelsen som hon skriver. Filmatiseringen av boken påbörjas i vanlig ordning tillsammans med Olle Hellbom. Men mitt i förberedelserna av inspelningen dör Olle Hellbom i cancer bara 56 år gammal. Istället blir det Tage Danielsson som regisserar filmen och resultatet blir enastående.

Ronja Rövardotter

De flesta scenerna i Ronja Rövardotter spelades in i Dalsland. Men den kända slutscenen med vitsippsängarna spelades in på Hallands Väderö.

Ronja Rövardotter

Hanna Zetterberg som spelade Ronja hade lite teatervana från Vår Teater, men Jan Håfström som spelade Birk hade ingen som helst erfarenhet av skådespeleri.

Ronja Rövardotter

Vid inspelningen var Astrid inte på plats lika ofta som vid tidigare filmer. Fortfarande var hon dock ständigt tillgänglig för att via telefon hjälpa till med manus- och gestaltningsfrågor. Men som vanligt när någon av Astrid Lindgrens böcker filmatiseras, är Allan Edwall på plats. Nu i rollen som Skalle-Per.

Djurvännen

Astrids intresse för djur och natur tog sig många uttryck och hon arbetade på många sätt för att människan skulle bruka jordens resurser varsamt och uthålligt. Hon var ledamot av svenska WWF:s styrelse, stödde Greenpeace, ledde upprop till försvar av det öppna landskapet och förde en kampanj mot den industrialiserade djurhållningen tillsammans med veterinären Kristina Forslund. Hennes engagemang ledde till flera hedersutmärkelser, till exempel Albert Schweitzer-medaljen och Årets djurvän.

Djurvännen

Dåvarande statsminister Ingvar Carlsson införde en ny djurskyddslag efter en debatt, initierad av Astrid Lindgren. Senare kallade dock Astrid den nya djurskyddslagen för ”fisig”, eftersom den var otillräcklig.

Djurvännen

1986 får Astrid Lindgren utmärkelsen Årets Djurvän av Svenska Djurskyddsföreningen.

Djurvännen

I hela sitt liv ömmade Astrid för barnen och djuren. Här syns hon med en kalv som lever fritt, precis som Astrid ville – i skarp kontrast mot huvudbilden som visar korna på statsministerns Harpsund i oktober 1990. Bilderna illustrerar en av många debattartiklar som Astrid arbetade fram tillsammans med docenten och veterinären Kristina Forslund. Vad som började med en debattartikel ledde både till en hel bok och en helt ny djurskyddslag.

De sista åren

1998 vid 91 års ålder drabbas Astrid Lindgren av en stroke och hon får allt svårare att röra sig. Astrid deltar inte längre vid offentliga tillställningar, men hon fortsätter att promenera i Vasaparken och tillbringar somrarna på Furusund. Hon förlorar gradvis synen och hörseln, men mister aldrig sin humor. Inför sin 94-års dag önskar hon sig ”fred på jorden och snygga kläder”. På bilden ser vi henne tillsammans med kronprinsessan Victoria vid mottagandet av utmärkelsen ”Årets svensk i världen” på Junibacken 1997.

De sista åren

De sista åren gjorde Astrid allt färre offentliga framträdanden. Från sin 90-års dag drog hon sig i princip undan helt.

De sista åren

Även vid hög ålder bjöd Astrid alltid på sig själv och sin varma humor när hon träffade allmänheten.

De sista åren

De tre systrarna från Näs hade in i det sista så gott som daglig kontakt med varandra.

De sista åren

Även om Astrid inte klättrade i träd de sista åren av sitt liv, var hon en hängiven trädklättrare långt upp i åren. Och lekfullheten behöll hon hela livet.

Den sista vilan

Efter att ha firat jul tillsammans med familjen 2001 insjuknar Astrid i influensa och hennes kropp återhämtar sig aldrig riktigt. Den 28 januari 2002 avlider hon i stillhet i sitt hem. Begravningen hålls den 8 mars, på internationella kvinnodagen, och Stockholms gator fylls av tusentals människor som följer kistans färd från Adolf Fredriks kyrka (där familjen och de närmaste tar farväl) till Storkyrkan i Gamla stan där den offentliga delen av begravningen hålls. Vid begravningen deltar kungafamiljen, och statsministern håller tal.

Den sista vilan

Gravsättsättningen sker i Vimmerby och Astrid Lindgren återförenas med sina föräldrar i Samuel August och Hannas grav.